lördag 19 januari 2013


Vattentrollen i Djuptjärn

Lasse och jag skulle upp på skogen och fiska, riktigt var och efter vad, hade vi inte bestämt. Det var sommar och vi var fulla av fiskelust. Vi brukar hålla till i skogen mellan Mora och Venjan. Där finns ett otal vatten av alla slag. Det är öringbäckar, abborrtjärnar, gäddtjärnar, smååar och storsjöar. Och det är inte så långt ifrån vår by, någon mil bara.
 
 


Vi höll på att packa in spöna i bilen då gubben Erik kom förbi. Och som alltid gick han och ledde sin cykel med en mjärde på pakethållaren. Han hade långrocken och storstövlarna på sig. Det var många år sedan Erik slutade cykla, han var för gammal och stel för att komma upp på sadeln. Men han hade cykeln som stöd så han inte skulle trilla omkull på sina snedvärkta ben. Erik hade fått en rullator från vårdcentralen, men han vägrade att gå omkring med en sådan.
- Och va fan ska jag ha mjärden då? hade Erik sagt då de kom med rullatorn.

En gång i tiden var han byns yrkesfiskare. Ja, i alla fall på sitt sätt. Han bytte gäddor och lakar mot falukorv och salt och annat livsnödvändigt. Nu var han ofärdig och hade slutat, fast han släpade fortfarande runt på en mjärde. Men när jag var liten kom han ofta cyklande genom byn med gäddor på både sju och åtta kilo på styret. Hans största gädda var en på tolv kilo som vi ungar fick dra ut tänderna på. Min pappa ville gärna veta var Erik fick sina gäddor, men Erik sa bara:

- I vattnet.
Det var en väl bevarad hemlighet. Många hade försökt lura ur Erik det hemliga gäddvattnet. Men det gick inte ens med brännvin. Nu mer var ingen längre intresserad och det var länge sedan Erik kom och släpade på någon gädda. Lasse och jag hejade på Erik. Han mumlade något obegripligt att måsarna är snälla fåglar. Men så såg han våra spinnspön och vaknade upp.

- Var ska ni pojkar?
- Upp på skogen mot Venjan.
- Stora gäddor i Djuptjärn, sa Erik. Riktiga vattentroll. Där ska ni pröva.
Erik letade i sina rockfickor och fick upp en gammal nyckel. Han gav den till mig och sa:
- Jag har en eka där. Ta nyckeln, ni får låna båten. Men ni måste lova att vara rädd om den.
Vi lovade och Erik gick vidare med sin cykel och sin mjärde. Hans steg var stela. Han hade fiskat klart. Pratade mest om måsar nu mera.

Det var en bit att gå. Det var varmt och märkligt stilla. Molnen hängde lågt och hotade med regn. Lasse och jag gick över tröstlösa myrar och karga steniga tallhedar. Bromsar och blinningar surrade runt oss. Plötsligt låg den där, Djuptjärn, med mjuka sugande mosstränder. På myrflatorna runt om stod vilsna torrakor och vridna martallar. En lom låg stilla ute på det svartblanka vattnet. Det var vilt och ödsligt.

Var det här Erik hade tagit sina stora gäddor? Här mitt ute i skogen? Var det verkligen möjligt. Tjärnen var stor och det fanns knappast en enda människa som fiskade här. Någon eka såg vi inte till. Vi satte ihop våra spinnspön och tog var sin sida och började kasta. Det tog inte lång stund fören jag hörde att Lasse hade fisk på. Det plaskade och stänkte ute på tjärnen. Han hade fått på en skaplig gädda. Det tog en bra stund innan han fick in den till land.
Plötsligt ryckte det till i min lina, bara ett nafs. När jag lyfte upp draget för att göra ett nytt kast, blev det en stor virvel invid land. Gäddan måste ha varit enorm. Svallet gick långt ut på tjärnen. Jag stod kvar och kastade länge på samma plats. Plötsligt ryckte det till igen.

- Jag har en, skrek jag över till Lasse. En enorm gädda.

Men det följde bara med och småsprattlade lite. Var det en abborre eller? Jag drog upp den till ytan och fick se ett litet gäddhuvud. Otroligt, fisken var bara dubbelt så stor som vobblern. In vid strand lyckades gäddan snurra in sig i näckrosor. Jag drog och tråcklade. Men så hände något märkligt. Det ryckte till i spöt och gäddan satte våldsam fart ut i tjärnen. Rullen skorrade. Jag begrep ingenting - satte full press och fick upp gäddan till ytan. En stor stjärtfena vinkade där ute. Plötsligt förstod jag. Det var två, jag drillade två gäddor. Den stora kanske inte satt i någon krok, kanske bara höll i den lilla. Jag tog det mycket lugnt. Den fick simma sig trött. Lasse kom runt och undrade vad jag höll på med.

- Jag drillar två gäddor.

Han trodde mig inte. Men när jag fick in dem så såg han och sa:

- Den stora är inte krokad, ta det lugnt.

Jag tog det lugnt. Den lilla gäddan satt på tvären i den stores käft. Och han vägrade släppa sitt byte. Lasse satte ner handen, tog ett stadigt grepp om gäddans nacke och lyfte upp den. Inte ens då släppte han. Jag tryckte kniven genom den hårda gäddskallen. Lillgäddan var redan död. Den hade svåra sår. Inälvorna höll på att ramla ur. Två gäddor i ett kast, det var inte illa.

- Vad förvånad han måste ha varit, sa Lasse. Få spö av en sådan liten gädda.
Jag rensade gäddan. Den skulle rökas i röktunnan. Lillgäddan fick ligga åt räven. Tjärngäddor är som ett eget fisksläkte, väsensskilda från skärgårdsgäddor. De är med som skogvarelser. Vresiga som lavludna martallar, svarta som tjärnens vatten, gamla som de förvridna torrfurorna. Ett vattentroll som Erik sa. Och de är goda att röka.

Vi fortsatte att fiska oss runt tjärnen. Det blev kväll och regnet kom. Alla dofter blev tusenfalt starkare. Skvattram, pors och kåda, det luktade tungt av skog. Det rann ut en liten bäck på östra sidan. Jag backade, tog sats att hoppa över den. Plötsligt snavade jag på något, föll baklänges och blev liggande på den blöta myren. Det gick en rostig kätting från en martall och ner i tjärnens vatten. Länkarna var tunna, anfrätta av rost. Och kättingen hade vuxit in i tallstammen. Ett gammalt hänglås stack ut i barken. Det gick inte att få loss. Trädet hade slutit sig om det - fångat det. Nere i vattnet - på botten låg en båt. Eriks båt. Jag fick i nyckeln i hänglåset men det gick inte att vrida om. Jag försökte dra upp båten, drog i kättingen allt jag orkade. Lasse kom och hjälpte till. Vi fick upp den en bit och såg att hela akterspegeln hade släppt. Eriks båt var söndertuggad av röta.

Vi fiskade natten igenom. Det var tyst i skogen. Bara lommens ödesmättade stötar som rullade över tjärn. Det blev några gäddor till. Lasse gjorde en brasa. Vi satt tysta och lyssnade på lommen. Dimman lade sig över tjärnen. Morgonen smög på genom skogen. Jag tyckte mig kunna se Erik ro sin båt därute. Ro drag, sätta nät och ryssjor. Ta de gäddor han visade mig som barn. Det måste snart ha varit trettio år sedan.
Plötsligt sa Lasse:
- Hur många fiskedagar har vi kvar tror du?
- Många än, sa jag.

- Jo, men de är inte oändliga, det börjar man förstå. Det finns inte samma tid längre. Allt oftare kommer något annat i vägen. De flesta fiskedagar har man nog bakom sig. Snart går man väll som Erik i byn. Med en mjärde på packhållaren och pratar om måsar.

Jag ruskade lite på mig, frös till i den fuktiga morgonluften. Det hade klarnat upp och blivit kallt. Morgonsolen gick upp över tallåsen och slog dimman i brand. Vi bröt upp och gick hem genom skogen.

Hemma i byn kom Erik och ledde cykeln.

- Fick ni något?

Vi visade gäddorna och Erik nickade belåtet åt vår fångst.

- Var ni rädda om båten?

-Jo, då. Den ligger tryggt, sa jag och gav tillbaka nyckeln.

- Bra, det är den bästa båt jag har. Lite tungrodd bara, sa Erik och ledde cykeln med mjärden neråt byn. Hans steg var stela. Han hade fiskat klart.

4 kommentarer:

  1. Känner igen mig, där vid nån av alla de djuptjärnar som finns, känner den där samhörigheten...

    Fick två gäddor i Ångesjön en gång, samma scenario :-)

    SvaraRadera
  2. Det är en häftig fisk, och just fisket i alla våra tiotusentals tjärnar och skogsåar är underskattat. Det finns många ofiskade gäddvatten i vårt land

    SvaraRadera
  3. Lysande , klockren beskrivning på ett kärt besök ibland minnena.
    Stort TACK Mikael för att du ger oss möjligheter att ta del av dina fiskeberättelser. Du är en av de bästa i Sverige på detta!

    Jag känner en sorts stress att vidarbefordra fisketips och erfarenheter till andra yngre förmågor när jag läser detta. Jag är ju bara 50+ men det vore ju synd om inte mina erfarenheter kunde gå vidare på något sätt! Jag får sätta mig och gå igenom sjöarna som jag fiskat flera gånger i med ex.vis sonen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fin blogg du har. Det är bara att skriva på.

      Radera